På framsikt.nu använder vi cookies för att få statistik om användningen av vår webbplats för att ge dig den bästa upplevelsen. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Så ger beteendeekonomi hjärnkoll på pengarna

11 juni 2018#arbetsliv
Johan Lengqvistvd, SPP Konsult
  • Facebook
  • Instagram
  • Twitter
  • LinkedIn
  • Email

Många tänker inte på att de får mer än lön av sina arbetsgivare. Trots att tjänstepensionen ofta är den största personalkostnaden efter lönen kan fruktkorgen väcka ett större engagemang. 7 av 10 vet inte ens hur mycket arbetsgivaren avsätter till deras pension.

Varför ser det ut så, och hur synliggör vi arbetslivets viktigaste förmån? 

Med utgångspunkt i beteendeekonomin är ointresset för pension inte så konstigt. Hjärnan dras åt snabba och positiva belöningar – inget som gynnar disciplinen när det kommer till den egna pensionsportföljen. I stället kan det leda till något som kallas prokrastinering, med andra ord att vi skjuter på beslut.

Enligt nobelpristagaren Daniel Kahneman, som ofta refereras till som beteendeekonomins “fader”, är vår hjärna dessutom programmerad att föredra förenkling framför fördjupning. Om vi inte förstår ett budskap direkt (hur mycket avsätter min arbetsgivare i tjänstepension?) så väljer hjärnan något enklare att fokusera på (har det hänt något nytt på facebook?).

Generellt har du högst fem minuter på dig att fånga intresset kring pension och samtidigt skapa insikten att tjänstepensionen går att förstå. Det finns en rad olika tjänster och rådgivare som redan idag finns till för att hjälpa och stötta arbetsgivare i uppgiften att informera anställda om pensionen, men ingen aktör har hittills lyckats göra det tillräckligt effektivt för att sprida kunskapen på bred front.

Med detta i bakhuvudet har SPP Konsult tagit fram ett helt nytt digitalt verktyg – Gajda. En interaktiv och opartisk chatbot, baserad på beteendeekonomisk forskning om hur hjärnan lättast tar till sig pensionsinformation. Syftet med Gajda är att synliggöra den största personalkostnaden efter lönen, och hjälpa anställda ta kontroll över olika val i sin tjänstepension.

 

Gajdas byggstenar

Gajda bygger främst på tre beteendeekonomiska principer: prokrastinering, förenkling och förankring.

  • För att undvika prokrastinering bygger Gajda successivt förståelse och självförtroende. Efter bara ett par punkter på agendan erbjuds en första möjlighet att ta en paus och fortsätta senare. De som gör det lämnar då tjänsten med en liten, men viktig klapp på axeln och “Bra jobbat, du kan nu mer än de flesta”. Genom detta triggas hjärnans belöningscentra, och uppgiften får ett extra värde här och nu.
  • Förenklingen av information bygger på Kahnemans principer om olika informationslager, som gör det lättare för hjärnans långsamma, analyserande system att bibehålla kontrollen över vårt snabba, impulsiva system. Därför har Gajda delat upp informationen i ett lager med lättillgänglig “need to know”, samtidigt som den ger tillgång till mer djupgående “nice to know” för den som verkligen vill förkovra sig.
  • Förankringspunkter används för att sätta mer abstrakta summor i relation till något mer vardagligt för att göra det mer konkret och greppbart. Med Gajda översätts exempelvis pensionsavsättningar i antal takeaway-latte, för att ge en bättre känsla för summan, och trigga tankarna kring vad du annars skulle kunna spendera pengarna på.

Oavsett om du som arbetsgivare väljer att erbjuda dina anställda ett verktyg som Gajda, finns en hel del pensionsinsikter att hämta från beteendeekonomin. Genom att underlätta för hjärnan att förstå pensionen kan du göra den så enkel att dina anställda bryr sig och inser värdet av arbetslivets viktigaste förmån.

  • Facebook
  • Instagram
  • Twitter
  • LinkedIn
  • Email
Johan Lengqvistvd, SPP Konsult

Expert på försäkringsbranschens digitala landskap

SPP

Ämnen som bidrar till en bättre framtid, på initiativ av pensionsbolaget SPP.

Om Framsikt

Copyright © SPP