På framsikt.nu använder vi cookies för att få statistik om användningen av vår webbplats för att ge dig den bästa upplevelsen. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Reporäntan – så funkar det

  • Facebook
  • Instagram
  • Twitter
  • LinkedIn
  • Email

Ungefär varannan månad lämnar Riksbankens räntebesked, något som ofta får stora rubriker i media. Men hur fungerar egentligen det här med reporäntan och hur påverkar den din ekonomi? SPPs Pensionsekonom Maja Englund reder ut begreppen.

Reporäntan, eller styrräntan som den också kallas, är ett ekonomiskt styrmedel som administreras av Riksbanken. Det är helt enkelt ett sätt att påverka ekonomins utveckling.

– Riksbankens uppdrag är att hålla koll på, och förutspå inflation och konjunktur. Genom att anpassa reporäntan utifrån de olika rådande ekonomiska klimaten, får man både på kort och lång sikt förutsättningar att klara ekonomiska hot och kriser förklarar Maja Englund.

Reporäntan är den ränta som bankerna får när de lånar ut eller lånar pengar av Riksbanken, det innebär att reporäntan direkt styr bankernas ränta för både lån och sparande. Reporäntan kan, om den justeras, direkt eller indirekt påverka svenskarnas privatekonomi.

– Om reporäntan sänks påverkar det ofta konsumtionen och de flesta av oss, inte minst de med rörliga bolån, får mer pengar över i plånboken. Samtidigt blir det billigare att handla produkter och varor på kredit. När penningflödet ökar kan det också på sikt leda till sänkta priser menar Maja Englund.

När Riksbanken sänker räntan får det fler effekter än att direkt påverka räntemarknaden och den inhemska ekonomin. Effekten blir också att kronan försvagas, vilket bland annat gör det dyrare att köpa importerade varor eller att semestra eller studera utomlands.

– Om Riksbanken istället höjer räntan påverkar det såklart alla låntagare som har rörlig ränta. Lånen blir dyrare och man får mindre pengar kvar i plånboken.

Men hur ska man då resonera kring sitt sparande, hur påverkas det av eventuella justeringar i reporäntan?

– Vi har under en ganska lång period haft ett väldigt lågt ränteläge, minusräntan gör att vi inte får någon avkastning på våra sparkonton. Därför väljer väldigt många att istället investera i fonder säger Maja och fortsätter; börsen har gått starkt hela första halvåret och eftersom många har en positiv syn på ekonomin har valet framför allt fallit på aktiefonder.

Generellt brukar experterna säga att man inte bör ha det långsiktiga sparandet på sparkonto eller i räntefonder, eftersom dessa snarare är anpassade för pengar som ska användas inom 1-3 år.

– Många använder sparkonto och räntefonder för buffertsparande, men när det gäller sparande på lång sikt – som till exempel pension – kan det vara klokt att välja något som ger en bättre tillväxt menar Maja och fortsätter,

– Många väljer billiga och breda aktiefonder för sitt pensionssparande då man tror att det är på börsen sparandet växer bäst, inte varje år men över tid.

Den här gången kom Riksbanken med beskedet att räntan blir oförändrad och i sin egen prognos kommer räntan fortsatt ligga på samma nivå i åtminstone ett år till, menar Riksbanken. Men oavsett ränteläge behöver du en plan för din ekonomi.

– Det viktigaste är att man faktiskt avsätter tid för att se över sitt sparande, pensionen är lätt att skjuta framför sig eftersom det kan kännas långt bort. Många har stora planer för hur livet ska bli när de slutar jobba, just därför är det viktigt säkerställa att pensionsdrömmen inte bara blir just en dröm.

RÄNTEFAKTA

  • Reporäntan, som också kallas för styrräntan, bestäms av Riksbanken
  • Räntans huvudsakliga mål är att stabilisera inflationen i Sverige
  • Inflation är en stegring av den allmänna prisnivån vilket också gör att penningvärdet minskar

 

 

  • Facebook
  • Instagram
  • Twitter
  • LinkedIn
  • Email
SPP

Ämnen som bidrar till en bättre framtid, på initiativ av pensionsbolaget SPP.

Om Framsikt

Copyright © SPP